Dålig "Brick Art"?

[Wineyard]

En intressant fråga är huruvida det är konst om man ENDAST försöker avbilda något så perfekt som möjligt?

Jag anser inte det, men om man tolkar och lägger in egna känslor i avbildningen kan det mycket väl bli konst.

Så tavlan Mona Lisa är inte konst? eller? Hur vet man om konstnären är en känslokall typ eller om han lägger in egna känslor i sitt verk? Finns det nån som kan avbilda något annat utan att lägga in egna känslor? Kan man ta ett fotografi utan att själv bidra till hur det blir?

Intressant tråd det här...

En hobby jag har förutom Lego-byggandet är att försöka måla av fotografier så likt som möjligt. Jag gör allt för att få målningen att bli så exakt som möjligt - har jag lagt in några känslor då? Nja, inte direkt. Det handlar mest om att pressa fram perfektion...

[Larry Lars]

KD-ledaren Hägglund gjorde sig för en tid sedan till talesman för "verklighetens folk" och gick till attack mot landets kulturelit som minsann inte vet vad folk vill ha.

Sverigedemokraterna vill strypa alla bidrag för de som inte sysslar med sund, uppbygglig konst. Man skall kunna se vad det föreställer.

Jag är långt mer intresserad av trådstartarens ursprungsfråga än den sedvanliga debatten som alltid kladdar in sig i de två resonemangen jag beskrivit ovan.

Nu gällde det en enklare fråga relaterad till Lego-communityn:
Konstnären i fråga har skapat konst. Är den konsten på tillräckligt hög konstnärlig nivå för att vara värdig begreppet. "Brick Art"?

[mechamike]

Att kopiera något eller fotografera något är konst för mig..  ett fotografi kan mycket väl vara konst om det så är taget i flykten med en engångskamera, Jag klättrar inte upp på den höga hästen och proklamerar vad som är god och dålig konst..
Jag vet vad jag gillar och vad som är konst för mig det räcker , konsteliten påminner mig mer om amerikanska tv präster som proklamerar hur dom sett ljuset och att alla bör följa just deras väg.

"I etablerade konstkretsar" .... vad bestämmer att en konstkrets ska vara etablerad och vad säger att just den har rätt?
Ta street art som exempel, helt plötsligt svänger de "etablerade konstkretsarna" in på den vägen och alla i kulturmaffian följer med, Vad är det som gör att något bespottat i de fina kretsarna blir acceptabelt och åtråvärt nästa dag? God lobbying och insikten att här finns pengar att tjäna?

Angånde min analys av gula gubbe.. varför måste man alltid analysera allt? Det är en gul gubbe han öppnar sig och ut kommer gula bitar..
Det behöver inte finnas någon djupare tanke, ibland kan ens fantasi och skaparkonst bara bli något som råkar bli.
Man leker och rätt som det är har det blivit nått..  alla som jag träffat som jag anser vara konstnärer har aldrig haft någon djupare tanke än , tusan va kul och kladda, eller undrar hur snyggt jag kan rita av det här..

Sen kommer "betraktarna" konst kännarna  de "etablerade" och börjar analysera, man hittar "utomförskap", "ångest" , "plågsam barndom"  och massa annat pretentiöst dravel i verket..   men de inser inte att verket är utan mening mer än att konstnären tyckte det var skön avkoppling  och deras tolkning är en spegelbild av dom själva..

(som sann konstnär avslöjar man givetvis inte detta utan ler i mjugg och tar emot lovord (och pengar)

Ps(Ni borde verkligen se Exit through the gift shop)  

och på frågan , jag tycker den gula gubben är "Art", riktigt ball "art" även om mediet är Lego och bilden simpel.

[shiftaltcmd]

Måste nog hålla med trådskaparen.
Hade konstverken gjorts med någon annan teknik/material så hade han inte alls fått samma uppmärksamhet. Men att skapa uppmärksamhet och debatt är väl bland det viktigaste för en konstnär. Jag visste inte vem Lars Vilks var innan rondellhunden eller konstfackstudenterna (var det två år sen?)

Själv uppskattar jag ofta ett gott hantverk mer än konst. Nån av er som läst/läser konstvetenskap kan väl fylla i när man började dela på teknik och "konst". Ett konsthjul är ett vattenhjul, och man pratade om vattenkonst inte i form av fontäner utan för att driva industrier.

Och för att spåra ur ytterligare, någon som sett My kid could paint that. Är den värd att titta på?

[Myko]

"I may not know much about art, but I know what I like!"

[AndersI]

Är den konsten på tillräckligt hög konstnärlig nivå för att vara värdig begreppet. "Brick Art"?

Definiera "(tillräckligt) hög konstnärlig nivå" :-)

Allt kan vara konst. En utskrift av ett datorprogram kan vara behaglig för ögonen, oavsett vilken text som står där. Vad som är "(tillräckligt) hög konstnärlig nivå" definieras av dem som betraktar 'konsten' - om 'rätt' personer tycker att något är konst så kommer efterföljarna att tycka det också.

Vad är det som skiljer ett tjusigt LEGO-borgbygge från ett Fabergé-ägg (mer än priset)? Kan det vara att ägget är unikt (kombination av idé och teknik/förmåga)? LEGO-bygget kan vem som helst göra en perfekt kopia av bara genom att skaffa bitarna och sätta ihop dem likadant. Omöjligt att skilja från originalet.

Konst 'klassificeras' ofta efter sin unicitet:

en oljemålning är dyrare än en litografi är dyrare än en serigrafi är dyrare än en Glicée (i grova drag)

men också efter kändisskap:

DaVinci är dyrare än Carl Larsson är dyrare än Eskil Nordell är dyrare än min dotter Jenny, även om jag tycker att Jenny ritar ovanligt bra...

Det handlar egentligen bara om mode och tillgång och efterfrågan - ingen vet varför ett mode uppstår, men efter ett tag vill alla ha det och efterfrågan överskrider tillgången, och därmed stiger priserna, omskrivandet och kändisskapet, och därmed stiger priserna...

[Larry Lars]

Definiera "(tillräckligt) hög konstnärlig nivå" :-)

Förstår inte varför man skall avkrävas den definitionen redan innan diskussionen har börjat. Jag trodde att det var vad själva diskussionen skulle handla om.

Trådskaparen ställer frågan om konsten i fråga är bra eller inte. Var och en kan svara enligt personlig preferens, eller försöka sig på något mer övergripande även om det naturligtvis är svårare.

Utan att skänka ursprungsfrågan någon tanke, har alla istället genast snurrat in sig i att definiera konstbegreppet. Dessutom har oroväckande många använt personlig smak och "sunt förnuft" som definition på detta.
(Åkesson.. Hägglund.. någon?)

Jag har förresten redan avslöjat min åsikt och även förklarat varför jag tycker nivån är låg.

... skulle jag också säga att dessa verk lite grann "slår in öppna dörrar" och att det egentligen mest är materialet som gör dem i någon mån intressanta.
Problemet är dock att det inte verkar finnas någon bärande idé bakom valet av LEGO som material när det gäller de flesta av dessa verk.

Eller så är kanske den bärande idén här, just att man använt de världsberömda plastklossarna för att bygga något som ser ut som konst BRUKAR se ut.

Vore roligt om fler kunde återvända till ursprungsfrågan. Det finns mycket kvar att resonera kring där.

[insurrection]

Jag vet vad jag gillar och vad som är konst för mig det räcker , konsteliten påminner mig mer om amerikanska tv präster som proklamerar hur dom sett ljuset och att alla bör följa just deras väg.

Jag är fortfarande inte riktigt med på vad konsteliten har med den här tråden att göra, den enda som möjligtvis kan räknas dit av de som varit inblandade hitintills är väl Nathan Sawaya själv.
Men även om vi bortser från det så har jag svårt att köpa din point in case - okej, visst är det störigt med kultursnobberi som säger att man inte får gilla nått (det går ju å andra sidan bra att bara skita i) men det kan väl inte vara så hemskt att folk faktiskt försöker utvärdera konst de kollar på? (eller populärkultur de konsumerar för den delen?)
Den självpåtagna offerrollen är ju helt ohållbar - ska man hårdra det så får ju tillslut ingen säga att man tycker den ena MOCen är snyggare än den andra - för då är man en del av "konstmaffian"!

Angånde min analys av gula gubbe.. varför måste man alltid analysera allt? Det är en gul gubbe han öppnar sig och ut kommer gula bitar..
Det behöver inte finnas någon djupare tanke, ibland kan ens fantasi och skaparkonst bara bli något som råkar bli.

Man måste inte alltid analysera allting (även om det ganska ofta är fett bra att analysera saker).
Men skriver man i en tråd där man ska diskutera en konstnärs konstverk så är det väl faktiskt rimligt att göra just det tycker jag nog.

Man leker och rätt som det är har det blivit nått..  alla som jag träffat som jag anser vara konstnärer har aldrig haft någon djupare tanke än , tusan va kul och kladda, eller undrar hur snyggt jag kan rita av det här..

Det är inte en erfarenhet jag delar alls. De allra flesta som ägnar sig åt några som helst konstnärliga uttryck försöker enligt min erfarenhet uttrycka något genom dem. Det måste inte vara något tydligt definierat, det måste inte vara något "starkt" eller "svårt" eller "djupt". Det behöver inte vara en långt i förväg uttänkt plan för vad man skapar, utan kan uppkomma allteftersom man kladdar på. Men på något sätt är det i allmänhet ändå kommunikativt - man gör något utifrån sina tankar/känslor/minnen som sedan väcker (i olika grad korresponderande) tankar/känslor/minnen hos betraktaren.

Sen kommer "betraktarna" konst kännarna  de "etablerade" och börjar analysera, man hittar "utomförskap", "ångest" , "plågsam barndom"  och massa annat pretentiöst dravel i verket..   men de inser inte att verket är utan mening mer än att konstnären tyckte det var skön avkoppling  och deras tolkning är en spegelbild av dom själva..

Konstkännare hit och konstkännare dit.
Seriöst, en 7-åring kan tolka in att "Yellow" porträterar någon sorts plåga. Att försöka se vad olika konstnärliga uttryck kommunicerar kan inte bara avfärdas som "pretantiöst dravel". Särskillt när det kommer till skulpterade kroppar så är det är väl en väldigt grundläggande all-mänsklig förmåga att kunna tolka att de uttrycker känslor, eftersom vi identiferar dem med faktiska mänskliga kroppar och vi är evolverade till att kunna läsa av varandras kroppsspråk.

och på frågan, jag tycker den gula gubben är "Art", riktigt ball "art" även om mediet är Lego och bilden simpel.

Det får du väl gärna tycka, men det skulle ju inte skada om du förklarade vad det är som får dig att tycka det.

[mechamike]

Jag är fortfarande inte riktigt med på vad konsteliten har med den här tråden att göra,

Därför att  min erfarenhet säger mig att det är "konsteliten" som delar in saker i "god" och "dålig" konst..   vilket  jag reagerade över i Red Gigant första inlägg, Är man inte påverkad av kulturmaffian så är det "snyggt" eller "fult"
Det är bara eliten som har behov av att katalogisera och sätta sin "godkänd" stämpel på konst.
Öppensinnande som inte är rädda för att kliva ifrån vad som är PK hos kulturmaffian "gillar" ett verk eller "gillar det inte".. utan att nervärdera andras upplevelse av ett verk.

men det kan väl inte vara så hemskt att folk faktiskt försöker utvärdera konst de kollar på? (eller populärkultur de konsumerar för den delen?)

Folk får utvärdera vad dom vill, men att självsäkert stämpla saker med god och dålig när det fortfarande gäller nått icke bevisbart utan bara tyckande (som dessutom inte är statiskt) finner jag bara irriterande.
(men så är ju jag tekniker och inte humanist/konstvetare)

Den självpåtagna offerrollen är ju helt ohållbar - ska man hårdra det så får ju tillslut ingen säga att man tycker den ena MOCen är snyggare än den andra - för då är man en del av "konstmaffian"!

Man kan definitivt säga att man tycker nått är snyggt eller fult,, men (åter igen) inte definiera något som GOD konst eller INTE GOD konst..

alla som jag träffat som jag anser vara konstnärer har aldrig haft någon djupare tanke än , tusan va kul och kladda, eller undrar hur snyggt jag kan rita av det här..

Det är inte en erfarenhet jag delar alls. De allra flesta som ägnar sig åt några som helst konstnärliga uttryck försöker enligt min erfarenhet uttrycka något genom dem.

Jomenvisst men så måste man ju äga annars kommer man ju aldrig med på DN's kultursida.. det är ju en del av spelet och en del av uppförandekoden.. Min 8åring sitter inte och försöker förmedla något när hon ritar lika lite som jag försöker förmedla något när jag målar , jag (och många andra som inte tar sig själva på ör stort allvar) gör det för det är kul, Men vill jag ha konstkritikernas godkännandestämpel så måste jag svepa på mig min rökrock, tända en pipa,supa mig rödvinsmosig och muttra nått om mina tragiska barndomsoförätter och hur mina inre demoner plågat mig och att min tavla är ett inlägg i den posttraumatiskagenusdebattens efterdyning.. 

Ve den konstnär som yttrar att han gjort det hela på skoj och för att tjäna pengar på Södermalmskärringarnas behov av att beblanda sig med rödvinsvänstern.. 

Sen kommer "betraktarna" konst kännarna  de "etablerade" och börjar analysera, man hittar "utomförskap", "ångest" , "plågsam barndom"  och massa annat pretentiöst dravel i verket..   men de inser inte att verket är utan mening mer än att konstnären tyckte det var skön avkoppling  och deras tolkning är en spegelbild av dom själva..

Konstkännare hit och konstkännare dit.
Seriöst, en 7-åring kan tolka in att "Yellow" porträterar någon sorts plåga. Att försöka se vad olika konstnärliga uttryck kommunicerar kan inte bara avfärdas som "pretantiöst dravel". Särskillt när det kommer till skulpterade kroppar så är det är väl en väldigt grundläggande all-mänsklig förmåga att kunna tolka att de uttrycker känslor, eftersom vi identiferar dem med faktiska mänskliga kroppar och vi är evolverade till att kunna läsa av varandras kroppsspråk.

Åter igen säger mer om den stressade 7åringen.. Min dotter iofs 8 nu (som verkar hyffsat harmoinsk) har sett bilden och hon tyckte den var kul för att "killen visade att han var byggd av bitar."

och på frågan, jag tycker den gula gubben är "Art", riktigt ball "art" även om mediet är Lego och bilden simpel.

Det får du väl gärna tycka, men det skulle ju inte skada om du förklarade vad det är som får dig att tycka det.

Jag tycker den är cool på samma sätt som jag tycker att ryska trädockor "matroska" är coola , för att de är ihåliga och har något inuti mer än bara en solid träbit och Yellow är ball för att man behöver tänka till en extra gång när man bygger honom eftersom han inte är solid.

Sen hur man tolkar det...   struntar jag i. 

[RedGiant]

Jag är fortfarande inte riktigt med på vad konsteliten har med den här tråden att göra,

Därför att  min erfarenhet säger mig att det är "konsteliten" som delar in saker i "god" och "dålig" konst..   vilket  jag reagerade över i Red Gigant första inlägg, Är man inte påverkad av kulturmaffian så är det "snyggt" eller "fult"
Det är bara eliten som har behov av att katalogisera och sätta sin "godkänd" stämpel på konst.
Öppensinnande som inte är rädda för att kliva ifrån vad som är PK hos kulturmaffian "gillar" ett verk eller "gillar det inte".. utan att nervärdera andras upplevelse av ett verk.

Jag känner att jag måste flika in här  ...
JAG tillhör ju inte direkt "konsteliten"...? Det jag säger i mitt första inlägg är att;

Sawaya gör så fruktansvärt dålig konst.

Skulle jag kanske istället skrivit "jag tycker att Sawaya gör så fruktansvärt dålig konst."? eller "jag tycker inte att Sawaya's konst är bra." Eller skulle jag skrivit "jag tycker att Sawaya gör så fruktansvärt ful konst."? "Ful" har ju en annan innebörd än "dålig"... något som är fult kan ju ändå vara bra. 
Det förstår jag ju såklart att många tycker om Sawaya's konst men jag gör det inte... är det kanske just där skon klämmer? Att jag genom min sågning av Sawaya's konst på något sätt förminskar de som tycker bra om verken och raserar deras upplevelse och intryck av desamma?

Vidare så kanske:

Min åsikt är att han inte ens skulle klara sig "helskinnad" från en kurs-redovisning på Gymnasiets Estetiska program Konst & Form i Säffle, om han kom dragandes med "The courage within" gjuten i gips.

var en olycklig formulering. "Gymnasiets Estetiska program Konst & Form i Säffle" skall ju inte uppfattas som en representant för "kultureliten"...

Jag vill ändå påpeka att det faktiskt finns gymnasieskolor, förberedande konstskolor, konsthögskolor etc. som "lär" ut konstnärlig verksamhet till de framtida konstnärerna. Det kan nog uppfattas lätt arrogant att avfärda en hel yrkeskårs yrkeskunnande och yrkesutövande med att säga att dom bara krånglar till det och sveper in sig i rökrock för att få konstkritikernas beröm.
När en 8-åring sitter och målar gör hon det kanske för att det är kul, och det är ju bra! Men när en konstnär utövar sitt yrke gör hon det kanske inte huvudsakligen för att det är "kul"? Lika lite som en kranförare vid varje balk-lyft gör det för att det är "kul"... det är deras yrke helt enkelt.
Sen kan jag tycka det är konstigt... bara för att jag kanske varit uppe i en kran och rört vid spakarna så kallar jag mig ju inte "kranförare". Varför ska det vara så att så fort vem som helst ritat en teckning ska denne kunna titulera sig "konstnär"?

[mechamike]

.. är det kanske just där skon klämmer? Att jag genom min sågning av Sawaya's konst på något sätt förminskar de som tycker bra om verken och raserar deras upplevelse och intryck av desamma?

Nja du klämmer inte in skon, jag tror nog inte att någon bryr sig om vad konstkritiker tycker mer än dom själva och deras egna lilla grupp insvurna...
(och min uppfattning av verken i fråga är den samma oavsett om du tycker det är fult eller snyggt) kanske missförstod jag dig när du pratade om dålig /god konst..

Jag tycker nog inte att gråtande barn plancher från 80 talet är speciellt snygg konst ,men jag säger inte att det är "dålig" konst på det sättet som
kultureliten gör. Om hundra år kommer gråtande plansher varar retro och inne och då kommer kultureliten ÄLSKA gråtande barn plancher och (neonfärgade nakna damer/drake planscher med svart sammetskross bakgrund)

Det kan nog uppfattas lätt arrogant att avfärda en hel yrkeskårs yrkeskunnande och yrkesutövande med att säga att dom bara krånglar till det och sveper in sig i rökrock för att få konstkritikernas beröm.

Tackar, det var min mening, för just lika arrogant brukar ju just kultureliten bete sig mot alla autodidakta som inte harvat igenom 3 års konstskola med likasinnade.. (eller tidigare tex street art artister)

och just lika svepande och arrogant beter sig alla konstkritiker i sitt korståg för den "goda" konsten.

Varför ska det vara så att så fort vem som helst ritat en teckning ska denne kunna titulera sig "konstnär"?

För att köra kran behöver du kranförarlicens, för att måla eller skapa musik eller konst behöver du det inte..  Fast i realiteten behöver du ett kursintyg från nån konstskola för att kultureliten ska acceptera dig.. man vill licensiera skapandet , åter igen göra det mystiskt, katalogiserat och svårtillgängligt från allmänheten.. Men jag köper det inte..

För vad som är konst eller inte handlar om tyckande.. och att skapa något som nån annan uppskattar som konst kan kan vem som helst göra..
Min 2 årings steck på en reklamlapp är mer konst i mina ögon än nån färgpyts som nån konstfacks student släppt ner på en kanvas oavsett vilken ångest som färgkaskaden ska återspegla.

Att lyfta en 200 tons stålbalk på plats med en lyftkran kräver kunskap och resultatet är mätbart.. och att fixa det det är en konst!

[insurrection]

Folk får utvärdera vad dom vill, men att självsäkert stämpla saker med god och dålig när det fortfarande gäller nått icke bevisbart utan bara tyckande (som dessutom inte är statiskt) finner jag bara irriterande.
(men så är ju jag tekniker och inte humanist/konstvetare)

Själv är jag ju då naturvetare och har läst tillräckligt mycket vetenskapsmetodik för att veta att saker kan ha fler dimensioner än att det antingen är "bara tyckande" eller extremt kvantifierbart (vilket man ju för övrigt kan göra med konst med).

Man kan definitivt säga att man tycker nått är snyggt eller fult,, men (åter igen) inte definiera något som GOD konst eller INTE GOD konst..

Man får alltså tycka att saker är snygga eller fula, men inte bra eller dåliga?
Varför skulle den enda egenskapen man får uttala sig om hos ett konstverk vara det rent ytliga synintrycket?
Det framstår som helt ologiskt för mig...

Jomenvisst men så måste man ju äga annars kommer man ju aldrig med på DN's kultursida.. det är ju en del av spelet och en del av uppförandekoden.. Min 8åring sitter inte och försöker förmedla något när hon ritar lika lite som jag försöker förmedla något när jag målar , jag (och många andra som inte tar sig själva på ör stort allvar) gör det för det är kul, Men vill jag ha konstkritikernas godkännandestämpel så måste jag svepa på mig min rökrock, tända en pipa,supa mig rödvinsmosig och muttra nått om mina tragiska barndomsoförätter och hur mina inre demoner plågat mig och att min tavla är ett inlägg i den posttraumatiskagenusdebattens efterdyning..

Okej, då har nog både du och din 8åring någon sorts autism eller personlighetsstörning... Eller så uttrycker ni visst något, bara att du inte kan se det för att du tror att alla emotionella uttryck i konst måste handla om en "posttraumatisk genusdebatt".

Jag vill inte vara dryg, men det där här rantandet om den hemska Kultur-elit-PK-maffian är ju faktiskt helt verklighetsfrånvänt.

Jag tycker den är cool på samma sätt som jag tycker att ryska trädockor "matroska" är coola , för att de är ihåliga och har något inuti mer än bara en solid träbit och Yellow är ball för att man behöver tänka till en extra gång när man bygger honom eftersom han inte är solid.

Okej, finns det då alltså inte någon skillnad i att tycka t.ex. en motor är ball för att den kan maxa många hästkrafter och att tycka om en tavla?

[AndersI]

Okej, finns det då alltså inte någon skillnad i att tycka t.ex. en motor är ball för att den kan maxa många hästkrafter och att tycka om en tavla?

Intressant synpunkt - vi pratade om bilar och konst på lunchen idag här på jobbet :-)

På ett sätt är det ingen som helst skillnad - om vi bara betraktar tyckande-biten. En tycker om bilar, en annan tycker om konst (och en tredje tycker om båda). Både bilar och konst kan vara något man betraktar, investeringsobjekt (man slår alltså vad om att flera kommer att vilja betrakta föremålen längre fram i tiden) eller penisförlängare.

På ett annat sätt finns det en grundläggande skillnad - funktionalitet. Bilen (motorn) har en funktion förutom 'att vara ball' - konstverket är (i normalfallet) helt funktionslöst (dvs. komplett onödigt, lyxkonsumtion, eller vad man nu vill kalla det).

[mechamike]

Man får alltså tycka att saker är snygga eller fula, men inte bra eller dåliga?
Varför skulle den enda egenskapen man får uttala sig om hos ett konstverk vara det rent ytliga synintrycket?
Det framstår som helt ologiskt för mig...

Nja nu missförstår du nog lite..Man får  tycka att saker är snygga eller fula, eller bra eller dåliga.. Men du kan inte sätta dig sin domare och utropa saker som bara handlar om känsla och inte fakta.
Du kan tycka att en maträtt smakar bra eller smakar illa. Men du kan inte säga åt mig att jag ska tycka att den smakar illa eller gott..  Jag vidhåller fortfarande att de som vill klassa viss konst som "god" konst och annat konst för "skräpkultur" och proklamera det som absolut sanning är ute på djupt vatten.

Okej, då har nog både du och din 8åring någon sorts autism eller personlighetsstörning...

Jag vill inte vara dryg, men det där här rantandet om den hemska Kultur-elit-PK-maffian är ju faktiskt helt verklighetsfrånvänt.

Jag låter dessa påstående stå okommenterade  och lämnar tråden för att slippa att det eskalerar.. det har varit intressant att dryfta och många spännande inlägg.. jag lämnar tråden med följande lilla länk som ett sista inlägg i debatten och en känga till alla kulturelits kramare: 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Pierre_Brassau

[insurrection]

Nja nu missförstår du nog lite..Man får  tycka att saker är snygga eller fula, eller bra eller dåliga.. Men du kan inte sätta dig sin domare och utropa saker som bara handlar om känsla och inte fakta.

Känslor är något faktiskt existerande, att prata om känslor står inte per defintion i motsättning till att prata om fakta.
Det klassiska problemed där fakta och känslor krockar är istället när man avfärdar olika faktum med hänvisning till sina egna känslor.
Exempel:
a) Jag ser en Lego-skulptur och får ett visst emotionellt intryck av den - t.ex. kanske den får mig att tänka på trötthet. Jag beksriver det intrycket: "Jag intryck av skulpturen är att den symboliserar trötthet". - Detta är inte ett kontrafaktiskt påstående.
b) Jag ser en gul Lego-skulptur och beskriver den så här: "den här lego-skulpturen är grön", varpå någon invänder "nej, den är ju helt klart gul" och jag försvarar mig: "Jo, den är grön för jag känner att den är grön". - detta är kontrafaktiskt.

Du kan tycka att en maträtt smakar bra eller smakar illa. Men du kan inte säga åt mig att jag ska tycka att den smakar illa eller gott..

Nej, men man kan vara vinexpert eller jobba med att skriva krogressensioner och resturangguider. Alla måste inte hålla med om ens bedömningar, men det betyder inte att bedömningarna måste vara värdelösa eller en del av någon sorts PK-konspiration som går ut på att förstöra för "vanligt folk". (det kan naturligtvis vara så att omdömmena egentligen (medvetet eller omedvetet) utgår från något annat än maten/dryckens/etc. faktiska egenskaper, det är ju inte heller en fråga om antingen eller, utan en gråskala, och att lyckas skärma av alla andra faktorer än de faktiska intrycket från det man bedömmer är väl i det närmaste omöjligt. Trots att det förhåller sig så betyder det inte att alla mat eller konstreccensioner är humbug. På liknande sätt kan man inte förkasta alla naturvetenskapliga resultat bara för att man alltid kan peka ut potentiella felkällor.)

Jag vidhåller fortfarande att de som vill klassa viss konst som "god" konst och annat konst för "skräpkultur" och proklamera det som absolut sanning är ute på djupt vatten.

(min fetmarkering)
Ja, det är klart att man är ute på minst sagt djupt vatten ifall man gör det.
Nu är det dock ingen som gjort det. Inte alls i den här tråden, och väldigt sällan i samhället öht.
Just därför blir diskussionen extermt skev - du återkommer gång på gång till att avfärda påståenden som ingen gjort. Alltså så kallade "halmgubbe-argument".
Antingen gör du det medvetet för att försvåra diskussionen, eller så förstår du faktiskt inte vad det är du argumenterar emot och hur samhället faktiskt ser ut och fungerar (de ständigt återkommande konspiratoriska argumenten och den uttalade oviljan till att analysera saker pekar väl på det senare).

Jag låter dessa påstående stå okommenterade  och lämnar tråden för att slippa att det eskalerar.. det har varit intressant att dryfta och många spännande inlägg.. jag lämnar tråden med följande lilla länk som ett sista inlägg i debatten och en känga till alla kulturelits kramare:  

Gott så och hoppas inte du tog illa upp, det var inte intentionen.
Jag har inget emot en hård diskussion och med tanke på hur raljant du skrev utgick jag från att du inte heller har det