Greebling

[o0ger]

Greebling - https://en.wikipedia.org/wiki/Greeble

Jag vill prata greebling! Jag startar denna tråd för att få igång diskussionen.

Greebling är ett sätt att lägga till detaljer till en annars slät yta. Det är ett sätt att få ditt bygge lite mer intressant. Det första dokumenterade användate av ordet "greebling" är från ILM och de som gjorde specialeffekterna till Star Wars 1977.




Varför greebling?

Det beror på vad du bygger. Ibland vill man ha en slät yta, men ett bygge kan bli mer intressant om man bryter av den släta ytan med något. Här är ett exempel från Pierre:


WIP - TEMBER 2 by Pierre E Fieschi, on Flickr

Skeppet är uppdelat i ett antal ljusgrå paneler byggda runt en mörkgrå stomme. Förutom vinklarna som gör utseendet spännande finns det också lite greebling utplacerade på de annars ganska släta ytorna. Greeblingen är i huvudsak placerat på den mörkgrå delen. Detta tycker jag är ett snyggt/enkelt sätt att greebla. Man delar upp det man bygger i segment (tex med färg) och koncentrerar mängden greebling på en viss färg (Eller yta)

Motsatsen:

Jag antar att detta skepp är byggt som ett skämt, men jag tar ändå med det som ett skräckexempel:


Greeble Ship by Czar Dia, on Flickr

Det går inte att täcka en dålig idé med greebles och på så sätt få det bättre. Greebling behöver kontraster för att bli spännande. Det behöver alltså kombineras med släta ytor.

När ska man greebla?

Man kan lägga till greebling på många typer av byggen. Det man främst tänkte på är väl science fiction. Rymskepp, byggnader, korridorer osv, men jag tänker att samma teknik går att tillämpa i naturbyggen, arkitekutur, berg osv. Visst, en öken är bara platt och en massa sand, men om du vill bygga något intressant bör det sticka upp några stenar här och där och om du kan få till en spricka av torkad lera, ännu bättre.

Så fort man hamnar i ett läge där man vet att man kommer bygga en stor slät yta bör man direkt tänka på greebling. Det kan handla om att bara lägga in en tile som sticker ut 1/2 plate eller att lägga till ett rör som sticker ut. Bara det händer något.

Hur ska man greebla?

Nu blir det svårare, för detta är så personligt. Man får nog testa lite och hitta sin egen stil. Jag försöker i de flesta fall hitta på en funktion åt min greebling. Tex om man har en hangar som en öppning i ett skepp, då kan greeblingen runt öppningen vara lampor, robotarmar, ventiler osv. Medans området runt bryggan på ett skepp oftast är mer omgivet av antenner, paraboler och räddningskapslar. Jag gillar att tänka att greeblingen har en funktion.

Som i exemplet ovan (Pierre) så gillar jag att dela upp greeblingen i färger. Tex om man har en gul rand på sitt rymdskepp så kan det bli effektivt om man fokuserar greeblingen på och runt den. Varför är randen gul? Kanske är det en varningsmaerkering? Eller  så markerar den var en lucka/maskin/ventil finns för eventuella reparationer? Detta har även lite med termen "color blocking" att göra, något som vi också bör djupdyka i.

Jag tänker inte skriva mycket mer för det finns redan så mycket skrivet i ämnet. Jag vill tipsa om denna artikel som jag tycker går på djupet och utforskar alla delar av greebling på ett bra sätt: http://thebrickblogger.com/2015/07/lego-building-technique-greebling/

Vad är era tankar om Greebling? Har ni några bra exempel? Dåliga? Fire away!

[Magnus den store]

Finns nog inte så mycket att tillägga. En del borgbyggare använder en form av greebling för att motverka Big Gray Wall Syndrome. Bob Carney sägs lida av detta. Exempel: Stegeborg. Inte något dåligt med det. Det är fortfarande fint på sitt sätt. Han har dessutom olika missfärgade bitar.

Luke Watkins Hutchinson (även känd som Derfel Cadarn) är Bob Carneys raka motsats.

Loholt Manor by Luke Watkins Hutchinson, on Flickr


När ska man greebla?
Jag har ibland lite svårt för greebling. På ett rymdskepp är det i praktiken oskyddad teknik (såvida det inte finns en osynlig plasmasköld med tillhörande flux-kondensator). På en borg är det stenar och hålrum som gör det möjligt för en fiende att klättra upp på muren. För en kvalitetsmedveten ingenjör så tar det emot.


Peter Reid tycker jag är att gott exempel på lagom greebling (inomhus).

Workshop by Peter Reid, on Flickr


Corridor Three (point one) by Peter Reid, on Flickr


Overview by Peter Reid, on Flickr

Jag gillar hans sätt att kombinera greebling med color blocking.

Space lineup by Peter Reid, on Flickr

[Anders67]

Bra o0ger!
Intressant läsning och ett viktigt område, även för husbyggare och inte bara för "ships"!
De flesta byggen med några enkla tillägg av "grebbling", t.ex en borgmur blir genast bättre med några palisadbitar eller murstensbitar! Man kan se samma på Records fabrik att med några få släta bitar så blir genast en bättre yta!

[Anders67]

Att ta bort för mycket detaljer blir då att "anti-grebbla" eller ungrebbling 😜

[Zilmrud]

Perfekt tråd för nya och veteraner. Just det med att hitta en lagom nivå är svårt.

[o0ger]

Peter Reid tycker jag är att gott exempel på lagom greebling (inomhus).

Peter Reid är ett bra exempel. Där kan man lära sig mycket. Hans korridorer är riktigt bra.

Paul Hartzog gör också underbara interörer:





Här ser vi också att stickers och tryckta bitar kan användas i kombination med greebling.

[DanielEss]

Åh såna fina exempel! Man blir definitivt inspirerad. Det jag haft minst kläm på är om små trevliga uppbrytningar räknas eller om det ska till rena Star Wars-excesser för att sorteras in i fenomenet. Jag tycker mig ha fått ganska tydliga svar här! Tackar så mycket - då ÄR det alltså greebling jag ägnat mig åt i liten skala!

[Peter S]

Gillar när greeblingen faktiskt motsvarar en funktion (även om helt omotiverad synlig teknik kan förföra). Vanligast kanske är rör, som av oika anledningar inte sätts i väggarna (senare tillägg, kylning, möjlighet att serva mm).
Här kan man använda technic connector, hose och bar för olika struktur och diameter. Man kan också sätta flera plate och brick (och tile!) med handle efter varandra för att åstadkomma en röreffekt.
Se bara till att rören inte slutar i tomma luften, de får då lätt intryck av att vara just räcken istället. Vilket kanske också behövs?

[pehter aka ibbe]

Det är inte bara rymskepp och byggnader som det kan användas till.

Ett fint exempel på hur man kan göra på ett fordon är denna traktor:


Massey Ferguson by Peter Schmid und Michael Katzmann, on Flickr

[o0ger]

Det är inte bara rymskepp och byggnader som det kan användas till.

Ett fint exempel på hur man kan göra på ett fordon är denna traktor:

Förvisso. Detta är ju dock en modell av ett existerande fordon. Den greebling som finns på modellen finns troligtvis också på förlagan? Men detta är ett bra exempel just för att påvisa att det vi vill göra med greebling är att efterlikna realism genom att använda våra erfarenheter av hur riktiga maskiner ser ut.

Eftersom det inte finns några kilometerlånga rymdskepp (exempelvis) i verkligheten så tittar vi på och försöker efterlikna existerande fordon och maskiner.

[lingonfil]

Det här är en diskussion helt i min smak. Men jag har ett par invändningar.

Min definition av greebling är något smalare. Det är är detaljer som till synes har en funktion, men det är ospecificerat vad denna funktion är.

I exemplet med traktorn så är det ju detaljer som avbildar grejer som har en konkret funktion. Det är cylindrar och ventiler och jag vet inte. Så där skulle jag inte kalla det för greebling utan helt enkelt för detaljer. Detta gäller även om det är ett sci-fi bygge. Om detaljerna har en konkret funktion så är det detaljer och inte greebling. T ex antenner, ventilationsutblås, paraboler etc. För att de ska vara greebling så ska det vara mer abstrakta "grejer".

I exemplet med slottsbyggnaden så skulle jag inte heller kalla det för greebling. Av den anledningen att detaljerna inte har någon funktion (vare sig konkret eller abstrakt), det är endast textur på en yta. Så här skulle jag vilja kalla tekniken "texturering", "ge textur" eller något liknande.

Det måste per definition inte vara framtid för att vara greebling. Steampunk är ju fylld med viktoriansk greebling. Det behöver inte heller nödvändigtvis vara teknologisk greebling, det kan ju vara mer organiska grejer också. T ex:


Appropå organiska grejer. Att ösa på med växtlighet (abstrakt eller konkret) skulle jag inte heller kalla för greebling. Det är något annat.

Sen finns det colour blocking som o0ger nämnd som är en egen teknik (som är mumma). =) Så jag tycker att det är lite olika saker vi pratar om här.

Håller ni med mig om detta, eller är jag för snål med min definition?

[AndersI]

Greebling och texturering måste väl ändå anses vara samma sak - "förse ytan med variationer och detaljer för att göra den mer komplex och mer visuellt intressant".

Traktordetaljerna däremot, håller jag med dig om, är inte greebling utan detaljering.

Allt EMÅ (IMO), förstås!

[o0ger]

Okej. Jag tror att både detaljer och struktur ingår i begreppet

Från Wikipedia:
"A greeble or nurnie is a fine detailing added to the surface of a larger object that makes it appear more complex, and therefore more visually interesting"

Greebling är alltså ett samlingsbegrepp (enligt mig).

[AndersI]

Fast som jag har förstått greebling, så handlar det inte om avbildning av verkliga detaljer, utan en 'detaljering' bara för att göra ytan intressantare.

[lingonfil]

Okej. Jag tror att både detaljer och struktur ingår i begreppet

Från Wikipedia:
"A greeble or nurnie is a fine detailing added to the surface of a larger object that makes it appear more complex, and therefore more visually interesting"

Greebling är alltså ett samlingsbegrepp (enligt mig).

Det låter som en vettig definition. Det jag avser med textur är t ex detta:

I mina ögon så är det noll greebling i detta bygge av inbetweenbrickwalls. Däremot är det fint detaljarbete och bra "texturering".