Swebrick

För dig som hittat tillbaka till LEGO®. En mötesplats för vuxna entusiaster.
Huvudmeny

Greebling

Startat av o0ger, 27 Augusti 2018 kl. 12:15

Föregående ämne - Nästa ämne

lingonfil

Om jag lämnar definitionsträsket en liten stund så vill jag bara visa upp ett par exempel som jag gillar.

Jag tycker Awesome osarius har lyckats få till skepp helt uppbyggda av greebling. Det blir en speciell stil, inte bara en massa greebling.


På senare tid har jag blivit svag för att grebbla i gult (på rymdskepp). Tycker det blir så snyggt. =)

byStfn

Jag hoppar in i definitionsträsket igen eftersom jag letat efter uppkomsten av detta ordet förr. Flera källor pekar till George Lucas själv, bland annat detta citat:

Citat"If we can't give a name to something we call it a 'greebly'. Greebly is a word George Lucas coined on Star Wars for something you can't otherwise define."

Citatet ovan ses oftast ihop med namnet Frank Burton, men någon sådan person har aldrig jobbat på ILM utan han heter egentligen Frank Bruton och är en legendarisk prop master och jobbade med Kubrick på 2001 och Clockwork Orange men också på Star Wars och Indiana Jones med Lucas. Men mest troligt är ändå att inte Lucas själv hittat på ordet utan att det växt fram hos modellbyggarna på Industrial Light and Magic.

Så alltså är ordet till för odefinerbara saker enligt ILM/Lucas.

o0ger

Ok, intressant. Isåfall skulle ju betyda att det är skillnad på detaljer och greebling precis på det sätt som lingonfil beskriver.

Nu funderar jag på om jag någonsin har använt greebling?  ???
Följ mig på Flickr eller Instagram. Jag har också en blogg. | Glöm aldrig Bortom Sol!

Magnus den store

#18
Vilken svår diskussion och bra synpunkter! Jag har inte kunnat släppa den här frågan på hela kvällen. Jag tror inte att vi kommer i mål för det saknas, mig veterligen, en vedertagen definition.

Jag vill spinna vidare på syftet. Greebling är stöpt ur ett designprocess. Om det är av modellmakare eller självaste George Lucas spelar mindre roll. De kan skapa sci-fi-objekt men de är inte nödvändigtvis ingenjörer. De behöver inte veta vad som behövs, vad sakerna heter eller gör. Det används för att skapa liv i en annars tråkig yta, och syftet är visuellt. De behöver inte specificera vad varje detalj gör.

Ingenjörer har ett annat perspektiv när de skapar. Där fyller varje detalj en teknisk funktion, och de har ett funktionellt syfte.

I fallet med traktorn är det svårare. På en riktig traktor är det inte greebling, men hur är det med en Lego-traktor? Är detaljerna avbildade från originalet, eller har Peter och Michael hittat på egna tekniska detaljer? I det första fallet är jag böjd att hålla med lingonfil. Det finns ingen teknisk funktion i Lego-modellen, men i originalet har detaljen ett funktionellt syfte. En designer behöver inte fylla ut en tråkig yta som inte finns. I det andra fallet, om Peter & Michael hittat på, är det möjligen greebling eftersom de då hittat på detaljer så att den ska likna en riktig traktor.

Om en modellskapare lägger in något som ser ut som ett rör, fläns, fläkt med mera, så är det ur dennes perspektiv antagligen greebling. För en ingenjör så är det däremot uppenbart att röret för ett medium från A till B, att kylflänsen avleder värme, och att fläkten ventilerar något. Då är det till viss del specificerat. Detaljerna får en tänkt teknisk funktion, men är det då inte längre greebling? I grunden är det en modell, och detaljerna har ingen verklig funktion. Syftet är fortfarande visuellt även om detaljen specificerats. I mina ögon räknas det till greebling.

I Star Wars förekommer det att detaljer får en roll i berättelsen genom en efterhandskonstruktion. En greeble går från att vara ospecificerad till ett uttalat objekt. Syftet har gått från visuellt till berättande. Slutar den då vara greeble?
Pluppsala finns även på Flickr. Välkommen!

o0ger

#19
Här är ett exempel på dålig greebling. Från filmen Starcrash (1979).

Hittade en bra blog post om greebling (http://ken-mcconnell.com/2017/01/06/modeling-detailing-part-1/) där denna bild var med som skräckexempel.

"The biggest takeaway from all this is to have fun and be creative. Don't just slap parts on willy nilly or you're going to have yourself a mess, like the models from Star Crash! Where they left model parts on the trees and just glued them to the side of the model. No form follows function or any of that nonsense."

Följ mig på Flickr eller Instagram. Jag har också en blogg. | Glöm aldrig Bortom Sol!

janho

Men är det inte så att ibland en sak är så dåligt att den blir underbar på ett annat sätt?

Det har varit så med böcker, filmer... Varför inte greebling?

I alla fall tycker jag att den modellen från Starcrash är charmig på nåt sätt.

Peter S

Att greebla snyggt är lika svårt som att göra snygga landskap. Har sett många exempel på fula landskap... och nej, det är inte charmigt. Då kan man lika gärna använda TLGs standardmetod. Släta ytor med studs.

Stigge72

Jag kom att tänka på den här tråden när jag såg det här klippet på Youtube.

lingonfil

Här kommer ett lite längre inlägg i detta intressant ämne.

Jag tänker mig att grebbling fyller tre huvudsakliga funktioner.
i. Göra bygget intressant. Genom att fylla ut bygget med detaljer så finns det mer för ögat att utforska.
ii. Göra bygget realistiskt (eller iaf en illusion om realism). Grebbling gör att ett bygge känns trovärdigt och att det existerar i ett sammanhang, vilket gör bygget mer verkligt.
iii. Sätta skalan i bygget. Grebblingsdetaljer ger ledtrådar till skalan.

Jag tänkte prata lite om den tredje punkten: skalor och grebbling.

I min (lego)värld så finns det tre huvudsakliga skalor som utgår från minifigen.

       
  • Större än minifigskala
  • minifigskala
  • mikroskala.
Större än minifigskala
Jag bygger i princip aldrig i denna skala så jag har aldrig riktigt utforskat den. Jag tänker mig att grebblingen i denna skala följer funktion och försöker efterlikna verkliga detaljer. Man kan hävda att det inte är fråga om grebbling utan om helt enkelt bygga detaljer.


MinifigskalaDen är egentligen lite för liten för minifigen, så ibland får minifigen inte plats. Grebbling rör sig på detaljnivå som en minifig kan interagera med. Luckor, lampor, paneler, fläkttrummor etc. Minifigen avslöjar alltid skalan, så om minifigen (eller åtminstone dess cockpit om man bygger rymdskepp) är med så behöver man inte betona skalan med andra detaljer.


Även utan minifigs så tycker jag det är tydligt bara på grebblingen vilken skala det rörs sig om på bilderna ovan. Det är ett bra betyg på grebbling!Mikroskala.
Det är egentligen här jag vill dyka lite djupare - där grebblingen i mitt sinne har sin sanna hemvist.

I min värld så bryter jag ned det till tre distinkta skalor. Oklart hur universella dessa skalor är och hur allmänt gångbar min benämning på de är. Jag tycker att jag nog har snappat upp dem på nätet - men det kan vara helt egna konstruktioner.   ::)
Midiskala - Miniskala - Mikromikroskala
Ju mindre skalan blir desto mer abstrakt blir grebbligen och desto viktigare blir grebblingen för att sätta skalan visuellt för betraktaren.
1. MidiskalaLekvänlig skala. Mindre än minifigskala, men i min värld har den mer gemensamt med minifigskalan än mikroskalan.  Fönster, dörrar, luftslussar, cockpits etc är väl urskiljbara detaljer som etablerar skalan för betraktaren. Lite större strukturer som landningsbanor, kontrolltorn, etc är tydligt  urskiljbara och är tillräckligt stora för att man ska kunna bygga dem med många bitar och få till formen så att de tydligt visar vad det är för något. En människa är ca 1x1 brick i storlek.

2. Miniskala
Än människa skulle synas som en liten prick - inte mer. Grebbling innehåller relativt funktionella detaljer. Lite större strukturer som kontrollrum, hangarer och liknande får ta utrymme och byggas med flertalet bitar, men mindre detaljer som paraboler, cockpits, kanoner, kranar, landningställ etc uttrycks med enstaka bitar. Det är ett spann av olika skalor förstås, men kan kan säga att den sträcker sig tills saker börjar bli så små att legomediumet inte räcker till för att avbilda det. Som exempel kan man ta fönstren i ett kontrollrum. Ett fönster kan vara ca från 1-3 plate högt. Sedan börjar man röra sig i nästa skala (enligt min definition).

Kontrollrummen och hangarerna i bygget nedan etablerar tydligt skalan.

3. MikromikroskalaNu börjar saker bli små att man endast får använda enstaka bitar för att bygga dem. Man bygger huvudsakligen strukturer och former, grebbling handlar mer om strukturer och texturer än om funktionella detaljer. I denna skala så är saker som relaterar till människor knappt synliga - människor själva är inte urskiljbara i denna skala.



lingonfil

#24

Är det någon som känner igen sig i mina skaldefinitioner och hur man grebblar i dessa olika skalor?

Jag fastnade en stund med grebbling till mitt SHIP. Jag ville bygga i mikromikroskala men det slutadr hela tiden med att grebbla i miniskala. Jag tycker det är svårt att få till grebbling i pytteskala, jag graviterar alltid mot den lite större mikroskalan.

Jag försökte göra ett par olika varianter av samma sak i olika skalor. Ett kontrollrum/station och en antennstation/komplex. Jag vet inte riktigt om jag lyckades få till något i mikromikroskala eller om allt är i miniskala. Ni kanske kan få gissa/tycka vilka grebblingar som ser ut att vara i minst skala.

Peter S

Gillar verkligen dina definitioner och ser ganska lätt skalan i de exempel du visar. Fast man måste ändå ha en gemensam överenskommelse om hur saker ser ut. Den svartvita "cloud city"på höjden blir ju inte det om man inte sett såna förut...
Bland dina exempel är det svåraste att de är samma storlek. De visar alltså inte riktigt samma sak. Staden till vänster och utsiktsplattformen av discar är de som känns minst skala för mig.