Det långsiktiga hållbara samlandet ...

[Peter S]

...förenklat skulle jag vilja säga när man gör något bara för att stillfredställa frestelse eller lust och sedan upprepar det samma gång på gång utan att känna sig tillfreds.

Där är du inne på något. Aktiviteten är detsamma. När det tillfredsställer är det lätt att motivera, när det blir tomt och otillfredsställande blir det en last. Risken finns väl då att man ökar dosen för att komma upp i tillfredsställning?

Kanske är det så att vi är olika beroende av belöningssystemet? Själv får jag nästan aldrig några kickar av nånting och anser mig varken vara tävlingsinriktad eller spänningssökande. Inte ens motion ger mig lustkänslor (ja, jag har tränat mycket i mina dar!)

[SvanteOlof]

Jo det är såklart en risk. Alltså att man ökar dosen för att försöka hitta kicken eller vad det nu är man jagar. Legohobbyn är bra på ett sätt eftersom man sätter upp delmål och så i sitt samlande, byggande och sorterande. Jag tror att alla som håller på med detta vet hur härlig, roligt och julaftonsmorgon det känns att få ett vadderat kuvert som skramlar i brevlådan osv men jag tror inte det är den känslan som gör att vi fortsätter med hobbyn. Det är väl inte det som är kicken även om det är lite kick.
Låt mig likna detta vid att röka hasch. Eller olikna detta med haschrökande. När man har vant sig med hasch så känns det som om man gjort något bra, åstadkommit något när man rökt. Eftersom man helt säkert inte åstadkommit något verkligt alls (förutom fått dålig musiksmak och fånig blick) så är själva vanan ganska destruktiv. Legobyggande, samlande och sorterande är ju aldrig tillfredsställande förens man har nått ett samlardelmål, byggt en moc, eller en modell eller sorterat färdigt (eller nått ett delmål). Därför är hobbyn i sig inte destruktiv alls på samma sätt som alkoholen och drogerna.

[Anna]

Kommentar på detta "Legobyggande, samlande och sorterande är ju aldrig tillfredsställande förens man har nått ett samlardelmål, byggt en moc, eller en modell eller sorterat färdigt (eller nått ett delmål). Därför är hobbyn i sig inte destruktiv alls på samma sätt som alkoholen och drogerna."

Håller inte med om att Legobyggandet aldrig är tillfredsställande förrän... För mig ligger mycket av tillfredsställansen i njutningen att bygga eller även i vissa fall sortera. Att bara fokusera på lego eller att lösa vardagliga problem samtidigt som man pysslar med bitarna.

[SvanteOlof]

kanske jag inte förstår mig på ordet tillfredsställande. jo processen och vägen dit är njutbar den också jo men klimax är väl när man åstadkommit något verkligt?

[erik1107]

kanske jag inte förstår mig på ordet tillfredsställande. jo processen och vägen dit är njutbar den också jo men klimax är väl när man åstadkommit något verkligt?

För mig är själva byggandet det viktiga, att vara inne i flowet. Jag kan sitta och pilla med projekt eller idéer som aldrig blir färdiga eller ens blir bra, men det är själva klurandet som är det viktiga. När jag väl slutför något så känner jag ofta tomhet och något som nästan kan liknas vid besvikelse över att vara klar. De slutgiltiga byggena är inte så viktiga.

Det finns nog lika många sätt att bygga och samla på lego som det finns AFOL:s, även om det såklart finns familjelikheter mellan våra sätt sätt att leva med lego.

[Peter S]

kanske jag inte förstår mig på ordet tillfredsställande. jo processen och vägen dit är njutbar den också jo men klimax är väl när man åstadkommit något verkligt?

Jag älskar att sortera och planera och kan tycka att klimax i form av färdigställande kan bli något av en antiklimax. "Is that all there is" för att parafrasera den gamla sången...
Jag har också en böjelse för att rensa ogräs och tycka att det är underbart att "göra ingenting" medan tankarna far. Men nej, jag kommer inte till er och rensar. Det bästa med att rensa ogräs är att det aldrig blir klart!

[SvanteOlof]

Vet ni? Jag tror ni har rätt. Jag menade kanske att legogrejen inte är samla för att samla och bygga för att bygga men det är nog så för många och ibland också för mig.

[mechamike]

Spännande diskussioner, och nyttiga. Jag är MOC'are men i början kände jag "suget", "Cracklink" var ju en vänlig "kran" bara ett klick iväg, jag kunde köpa set/bitar som man bara "måste ha". Snacket på Swebrick hetsade på! "Nu kommer det supersetet, WOW ashäftigt de måste man ha o det kommer ju bli dyrt om några år, o massa bra bitar!!"

Efter ett tag  insåg jag ju att jag inte kunde handla allt, jag fick inte plats och det ramlade ju även iväg en del pengar. Jag vred ner bredden på vilka tema jag handlade allt mer och nu är jag extremt sparsam med att köpa set och samlar inte på något mer än Modulars, och bitar blir det bara när jag vet précis till vilken MOC de kommer behövas och I vilken mängd (Det enda andra jag samlat på var planetseten från SW).

I staff o styrelse har vi fört lite diskussioner vid en del tillfällen , vilken roll vi har, vad vi kan göra eller inte göra och vart ligger Swebricks ansvar.
Medlemmar har vänt sig till oss I sin omtanke över andra, Ibland har den varait befogad ibland inte,  det inte skadar att fråga eller bry sig. Det handlar ju inte om att peka finger utan att vi är ett Community där vi faktiskt bryr oss om varandra.

Det finns definitvt de för vilket suget efter Lego har inskränkt deras liv på vissa plan istället för att bara berika. Ibland kanske det inte är lätt att se det själv. Jag är fast övertygad att Staff och styrlese kommer stötta den som vänder sig dit och göra vad vi kan. 

[Peter S]

Just nu brottas jag med vetskapen om att det finns ett Heartlake Grand Hotell att köpa för "bara" 800:- i min närhet. Jag har varit sugen länge och till och med satt bevakning på prisjakt. Fått många mail om att nu har den gått ner en krona...
Och så kommer det en för ca 30% av listpriset. Och jag börjar räkna på de ingående delarna (hur många är jag EGENTLIGEN intresserad av och vad skulle det kosta att beställa dem separat och vad ska jag göra med de övriga). Och blir förbannad på Bricklink för att Price Guide bara ger en summa av lösdelspriset och inte en lista på varje del så man ser direkt. Och känner att för varje dag som jag avstår från att köpa det också kan glädjas åt att jag visst inte är beroende. Och förstår att om jag köper det måste erkänna att jag faktiskt är beroende. Vilket gör att jag nu omöjligt kan köpa det även om jag skulle kunna och vilja. Och går förbi några extra gånger bara för att se om det står kvar.

Hey, Nybohov! Var det mig ni diskuterade inne på FB-gruppen? 

[Nybohov Creation Ltd.]

---

Hey, Nybohov! Var det mig ni diskuterade inne på FB-gruppen? 

Nej då. Det var ett vanligt inlägg av typen "Kolla vag fått tag på" som är ganska frekventa. Det var inget i just detta inlägg som stack ut mer än vanligt, men jag har tänkt samma tanke många gånger, särskilt de som typ köpt fyra modulhus och staplat dem på höjden. Jag vill minnas att jag skrivit om det i en annan tråd här någonstans.

[erik1107]

Detta är en väldigt intressant och viktig tråd.

I andra sammanhang jag är med vet jag att folk skapar "basgrupper", dvs. små grupper där man kan stöta och blöta tankar, oro och problem. Ett litet sammanhang där det som sägs stannar i den gruppen och där man ska kunna stötta varandra när man har problem (ja lite som AA, men utan någon specifik struktur eller "behandlingsprogram" eller liknande).

något sådant skulle ju de som känner att de har behov av kunna skapa här också.

Sen kanske vi som faktiskt har rätt små inkomster borde uttrycka det också, så att fler ser att inte alla har råd och att man inte behöver hänga på i den köptakt som de resursstarka kan hålla

Jag samlar inte på några set alls - helt enkelt för att jag inte har råd. Jag skulle gärna vilja ha modulhusen och flera av Lego Ideas men de pengar jag kan avvara lägger jag på bricklink för lite MOC:ande och set till sonen. Jag är också riktigt sugen på att vara med i mästerbyggartävlingen men ekonomiskt är det tveksamt om jag har råd.

[SvanteOlof]

Dyrt är det verkligen. Men OM man mäktar kan man kanske försöka fokusera på en eller två saker eller tre och fyra men försöka låta bli att satsa på allt. samla på allt och bygga allt man vill på en gång. jag har superlåg lön och min fru jobbar halvtid fast är nu föräldraledig så vi har inte jättemycket att röra oss med. men vi har löst legobiten med en enkel metod som går ut på att när jag vill köpa något så säger hon nej. sen om jag frågar igen så får jag nej men om jag tjatar och tjatar så kanske jag får köpa något litet. bricklink brukar gå bra om det inte blir för mycket och för ofta. och lite sett här och där nu och då om det är billigt och jag fyllt år eller nått. jag tror jag kanske lyckas bygga mästerbyggaregrejen i år om jag drar ut på det ordentligt. jag fick råd till PACB och nu petar jag på med rätt så billiga aetheria eller vad det nu kallas. men om jag fick så skulle jag nog bräcka familjekassan någon gång per år utan att tänka mig för.

[Joacim]

Förstår vad du menar jag funderade länge på mästerbyggarna och tror jag hinner lösa det ekonomiskt

[Eigenbrötler]

ouch, denna tråd får ju mig att känna mig som en dealer.

men samtidigt har jag själv ett samlarbeteende, så jag köper ju själv på BL i mängder.